Horstabarn

Tråk igen. Men men, inte så mkt att göra. Jag blir ju iaf glad när jag tänker på igår:) Jag har inte haft sådär kul sedan vi sist sågs. Av alla minnen man har äre de med er som är starkast. Jag tänker inte så mkt på det under veckorna och så men när vi väl ses märker man vad vi har och det är "det". Det går inte att beskriva, men det är nått speciellt. För när vi ses tänker man inte på nått annat, det är bara just nu som räknas och man vill inte att det ska ta slut. Men det kommer det ju inte heller att göra men det kommer ju inte bli lika mkt som under tiden på Prolympia. Tänk efter vad den tiden har gett oss. Det är ju ofattbart. Det är så mkt som spelat roll i att vi hittat varandra, men det är så stört mkt att det inte är någon ide att tänka på det. Det beskrivs bara som "Ödet". Och nu längrat jag såå mkt tills vi ska ner till Daniel i Sthlm. Det ska bli så kul:D Inte för att vi har en aning om vad vi ska göra men när det är vi 4 så blir det alltid bra.

Men just nu finns det inte mkt att göra. jag är helt ensam. Pappa är uppe hos Hasse och hjälper homon med nått. Och mamma och Alexandra är med Ohboy på en hundutställning på Nordic. Jag hoppas att det går bra med farmförallt att han sköter sig, hanh kan ju vara lite...ja...sprättig. Men Iaf jag vet ju att han är sötast i världen och att ingen domare kan ändra på det!

/E