Ack o ve...

Men Psykbryt!

Jag orkar inte...Varför är alla emot mig!?

Okej, nu var det kanske inte så farligt men jag orkar liksom inte, använd det som kallas hjärna, livet blir mkt lättare då! bara för det måste det göra om igen... Jag, ja, jag känner för en förändring nu! Men det kanske är lite radikalt det jag tänker mig men det skulle vara så skönt! När jag tänker på det, logist då, så inser jag att det nog är ganska omöjlig/önödigt. Men ack så skönt det skulle vara, tror jag iaf, bara slippa alla störande faktorer. Men jag lär nog få vänta nått år innan det händer antar jag, tyvärr.

/E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0